publicerad: 2021  
fogde fogden fogdar
fogd·en
substantiv
[fog`-] äv. [fo`g-]
historiskt kunglig ämbets­man med upp­gift att före­träda kronans intressen in­om visst om­råde
bönderna klagade på de tyska fogdarna
ibland äv. om arbets­ledare på gård el. vid vissa arbeten i sammansättn.
gruvfogde; gårdsfogde
ibland äv. som kort­form var­dagligt kronofogde
färre men större skulder hos fogden
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska foghadhe m.fl. former; ur medeltidslat. voca´tus 'före­språkare; rättsligt bi­träde'; jfr ur­sprung till advokat