publicerad: 2021  
frikativ frikativt frikativa
frik·at·iv
adjektiv
frik`ativ el. frik´ativ
● som bildas genom att luft­strömmen kraftigt förträngs så att brus upp­står; om språk­ljud
frikativa konsonanter som "f" och "s"
belagt sedan 1856; till lat. frica´re 'gnida; skava'; jfr ur­sprung till affrikata