publicerad: 2021  
1fång fånget, plural fång, bestämd plural fången
fång·et
substantiv
1 full famn ett inexakt rymd­mått
ett fång (något)
ett fång (av/med något)
ett fång (av något)
ett fång (med något)
ett fång hö; ett stort fång röda rosor
äv. än­nu mer inexakt
ett fång skisser från skär­gården
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska fang; gemensamt germanskt ord; bildat till 1!! och 1fånga!!; jfr ur­sprung till fiskafänge, omfång
2 juridik det att bli ägare till något
SYN. förvärv
laga fång lagligt sätt att förvärva ägande­rättlaga fång kan upp­nås genom till exempel köp och arv
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
2fång fången
fång·en
substantiv
en sjukdom hos hästar och nöt­kreatur med blödning och inflammation i hovarna resp. klövarna som typiskt symptom
belagt sedan 1836; sv. dial. fång; identiskt med 1fång 1