SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fa`rhåga substantiv ~n farhågor far|­håg·anvanligen plur. känsla av oro för att ngt ska ut­vecklas negativt psykol.JFRcohyponymfruktan 1cohyponymrädslacohyponym1fasa hennes värsta farhågor besannades när hon fick se förödelsen i lägenhetenfarhågor (för/om ngt/SATS)sedan 1755till 1fara och fornsv. hughi, hoghi, växelform till håg; jfr räddhåga Beträffande ut­trycken sina farhågor besannade och (bättre) sina farhågor bekräftade, se stilruta för besanna.