publicerad: 2021  
förbränna förbrände förbränt, presens förbränner
verb
förbränn´a
vanligen pass. el. perfekt particip bränna upp eller bränna på ytan
JFR 2sveda
något förbränns
något är förbränt
en bit förbränd ost­kaka; landskap som solen förbränt
spec. om­vandla eller av­lägsna (ett ämne) genom att låta det förena sig med syre under stark värme­utveckling
när bensinen förbränns bildas kol­dioxid; alkohol förbränns ganska snabbt i kroppen
äv. bildligt bryta ner psykiskt
han var förbränd av åtrå till henne
belagt sedan 1479 (Skrå-Ordningar); fornsvenska forbränna
förbrännaförbrännande, förbränning