publicerad: 2021  
förskona förskonade förskonat
verb
försko´na
låta slippa att ut­sättas för någon plåga etc.
någon förskonar någon/något (från något/att+verb)
någon förskonar någon (från något)
någon förskonar någon (från att+verb)
någon förskonar något (från något)
någon förskonar något (från att+verb)
vi har länge varit förskonade från krig i Sverige; förskona oss från särskrivningarna!
belagt sedan 1545; efter tyska verschonen med samma betydelse; jfr ur­sprung till skona
förskonaförskonande, förskoning