publicerad: 2021  
plats platsen platser
plats·en
substantiv
1 om­råde med väl­bestämt läge och begränsad om­fattning ibland mer el. mindre tänkt som en punkt
JFR position 1, ställe 1
förvaringsplats; hållplats; idrottsplats; parkeringsplats; utsiktsplats
platsen (för något)
all­män plats; offentlig plats; de hittade en skyddad plats på stranden; de bestämde tid och plats för ett möte
○ ofta om brotts­plats el. olycksplats
tre bilar var in­blandade i olyckan och två av­vek snabbt från platsen; polisen hade än­nu inte kommit till platsen för brottet
○ spec. om res­mål eller dylikt
färdiga resepaket till en rad exotiska platser; oförglömliga resor till världens mest av­lägsna platser
○ spec. äv. om bestämt, av­gränsat ut­rymme att stå el. sitta på under färd, före­ställning m.m.
platsbiljett; sittplats; ståplats
en ledig plats; hålla plats; reservera plats; vi måste bereda plats för heders­gästen; lokalen var fylld till sista plats; det fanns några platser kvar på första raden; hon tog plats i kommun­full­mäktige
○ äv. i ut­tryck för före­komst eller dylikt på (för till­fället) rätt ställe
lägga pussel­bitarna på plats; han fanns på plats i god tid
○ äv. mer abstrakt
förskoleplats; gymnasieplats
hitta sin rätta plats i livet; ha en fram­skjuten plats i sam­hället; hon tog plats i kommun­full­mäktige; han upp­muntrades att våga ta mer plats under lektionerna
alla bitar faller på plats se bit
en plats i solen en fram­trädande platsefter flera mot­gångar har han med sin senaste filmroll åter­tagit en plats i solen
Plats! kommando till hund för att få den att stå still
sätta någon på plats för­ödmjuka eller platta till någonhon skulle gärna vilja sätta honom på plats efter­som han är så kaxig
vara på sin plats vara på­kallad och lämpligen ur­säkt skulle vara på sin plats efter hans klumpiga ut­talande
veta sin plats acceptera sin (blygsamma) sociala positionett gammalt bruks­samhälle där var och en visste sin plats
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker); fornsvenska platz; via tyska, franska av lat. plat´ea 'gata; gård'; av grek. platei´a 'bred väg; gata', till platys´ 'platt; bred'; jfr ur­sprung till malplacerad, piazza, platan
2 (till­räckligt) ut­rymme oavsett läge
JFR 1rum 2
platsbrist
plats (för någon/något)
plats (för någon)
plats (för något)
det var gott om plats i kyrkan; boken fick inte plats i väskan; pianot tog för stor plats; ett hus med plats för sex personer; lämna plats för eventuella tillägg
○ äv. bildligt
det fanns ingen plats för kärlek i hans liv; nu är det plats för skratt
belagt sedan 1543
3 anställning
platsannons; chefsplats; reträttplats
lediga platser; vakanta platser; ny­anmälda platser; söka plats
belagt sedan 1636
4 placering i rang­ordning spec. vid idrotts­tävling
platsa; förstaplats; jumboplats; pallplats
han kom på tredje plats; målet är en plats bland de sex främsta
○ spec. äv. vid val och dylikt
hon placerades på valbar plats på partiets lista till riks­dagen
spela på plats (satsa pengar genom att) tippa placering för vissa hästari stället för att bara tippa vinnar­hästar
belagt sedan 1893