publicerad: 2021  
föröda förödde förött, presens föröder
verb
förö´da
● vanligen part. förstöra i grunden vanligen med av­seende på den fysiska om­givningen
JFR härja, skövla, ödelägga
förödande
föröda något
en förödande storm; landet har förötts av ständiga krig
○ äv. bildligt, sär­skilt förslösa
föröda sitt arv
belagt sedan 1430–50 (Konung Alexander); fornsvenska forödha; jfr ur­sprung till öda
förödaförödelse