publicerad: 2021  
genomsöka genomsökte genomsökt, presens genomsöker
verb
ge`nomsöka
● ofta lös förbindelse i formensöka igenom söka på alla möjliga ställen i visst om­råde, ut­rymme eller dylikt, särsk. i sam­band med brott eller dylikt
någon genomsöker någon
någon genomsöker något (efter någon/något)
någon genomsöker något (efter någon)
någon genomsöker något (efter något)
lägenheten genom­söktes av polisen; hela staden genom­söktes i jakten på kid­napparna
belagt sedan 1582
genomsökagenomsökande, genomsökning