publicerad: 2021  
sur surt sura
adjektiv
1 som inne­håller syra och där­för (ofta) har smak som på­minner om ättika el. citron; en av de fem grund­smakerna
MOTSATS alkalisk, basisk JFR 1besk, 1salt, söt 1, umami
surkål
sjöarna har blivit sura av alla svavel­utsläpp; en vattenlösning har sur reaktion om dess pH är mindre än 7
○ sär­skilt med ton­vikt på smaken
sura apelsiner; sura äpplen; sura upp­stötningar
○ äv. som (delvis) smakar eller luktar skämt eller jäst särsk. om något som förväntas ha annan smak el. lukt
sur mjölk; lukten av sur disk­trasa
göra livet surt för någon se liv
komma surt efter få obehagliga konsekvenser senareär inte grund­arbetet väl­gjort när man målar fönster kan det komma surt efter
sur berg­art se bergart
sur som en citron mycket surfrämst om person: får hon inte fönster­plats på tåget blir hon sur som en citron
sur som ättika mycket surfrämst om person: han var sur som ättika över att lovet redan var slut
surt förvärvade med stor möda förvärvadebarnen slösade bort hennes surt förvärvade pengar
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska sur 'sur; obehaglig'; gemensamt germanskt ord, urspr. trol. 'fuktig'
2 var­dagligt blöt om något som ska vara torrt
dyngsur; genomsur
hon hängde upp den sura disk­hand­duken; strumporna var sura efter skogspromenaden
belagt sedan 1659
3 var­dagligt irriterad och grinig permanent el. (vanligen) till­fälligt
SE 2sura JFR grinig, misslynt, surmulen, vresig 1
sur (på någon) (för/över något/att+verb/sats)
sur (på någon) (för något)
sur (på någon) (för sats)
sur (på någon) (för att+verb)
sur (på någon) (över något)
sur (på någon) (över sats)
sur (på någon) (över att+verb)
han är inte sur, bara trött; de blev sura på henne för att hon inte kom i tid
○ äv. om handling eller dylikt
hon gav honom en sur blick; gnäll och sura miner
belagt sedan 1619