SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 geront geronten geronter geront·en substantiv [gerån´t] ● historiskt medlem av de äldstes råd i det forntida Sparta ○ någon gång äv. om gammal man, särskilt politiker, i nutiden geronter som Reagan och Chirac belagt åtm. sedan mitten av 1800-talet; till grek. ger´on 'gammal man' SO Alfabetisk lista germanism (-ism) germanist subst. germanistik subst. germanium subst. germansk adj. geront subst. gerontologi subst. gers subst. gerundium subst. gerundiumform (gerundium) gerundivform (gerundivum) Till alla ordböcker