publicerad: 2021  
glida gled glidit gliden glidna, presens glider
verb
gli`da
● ibland med partikel som an­ger rörelseriktning. t.ex.bort, fram, ifrån, in, isär, undan röra sig jämnt och med konstant kontakt med under­laget som ofta är glatt
JFR 1rulla 1, rutscha
glidfriktion; glidyta
glida (bort/fram/ifrån/in/isär/undan) (någonstans)
glida (bort) (någonstans)
glida (fram) (någonstans)
glida (ifrån) (någonstans)
glida (in) (någonstans)
glida (isär) (någonstans)
glida (undan) (någonstans)
pucken gled långsamt in i målet; han lät fingret glida längs textraderna
○ äv. om ut­förandet av liknande rörelse i luft, vatten eller dylikt
JFR sväva
glidflygning
en svan gled majestätiskt fram; hon lät blicken glida över den full­packade salen
○ äv. i fråga om (gång)rörelse som ger in­tryck av glidande
kyparen gled ljud­löst in i rummet
○ äv. bildligt
glida isär; de höll på att glida ifrån var­andra; sam­talet gled in på ett annat ämne
belagt sedan början av 1500-talet (Nya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikorna); fornsvenska glidha 'glida; ge sig iväg'; gemensamt germanskt ord; jfr ur­sprung till glada
glidaglidande, glidning, glid
Den glider in i mål! Ur Lennart Hylands referat av matchen Sverige-Kanada i ishockey-VM 1962 (citatet gäller det mål som säkrade VM-segern åt Sverige)