publicerad: 2021  
1ha
interjektion
1 ut­tryck för skratt
"ha ha!", skrattade hon plötsligt till
belagt sedan 1614; fornsvenska ha; jfr tyska, engelska, franska, lat. ha med samma betydelse
2 ålderdomligt ut­tryck för tillfreds­ställelse, vrede, förakt eller dylikt
ha, där har vi dig!
belagt sedan 1491 Skrifter till Läsning för Klosterfolk
2ha hade haft, presens har
även åld.
hava hade haft, presens haver
verb
el. ha`va
1 vara i besittning av något; spec. med mer el. mindre laglig rätt men äv. all­männare
någon har något
han har mycket pengar; de har både villa och sommar­stuga; hon har hög lön
äv. i fråga om mer till­fällig besittning eller dylikt
JFR 2ha 4
har du eld?; jag kan skjutsa dig, jag har bil i dag; hon hade inte hans telefon­nummer
ibland med an­givande av an­vändningen av det man har till­gång till ofta med infinitiv­bestämning
någon har någon/något (att+verb)
någon har någon (att+verb)
någon har något (att+verb)
någon har något (till något)
han hade ingen att fråga; de hade inget att leva av; vad skulle han ha pianot till?; hon hade inget att göra
äv. med av­seende på abstrakta förhållanden
någon har något (att+verb)
hon har något att berätta
äv. i ut­tryck för mer all­män sam­hörighet
hon har tre barn; de har många vänner
det har någon inte med att göra det är inte någons sakså det ska han/hon inte blanda sig i: vem hon träffar eller inte har hennes föräldrar inte med att göra
ha det beviljat se bevilja
ha någon/något i sitt våld se våld
ha någon/något på gaffeln se gaffel
ha något emot någon se emot
ha något för ögonen se öga
ha något i bak­fickan se bakficka
ha något i bak­huvudet se bakhuvud
ha något i kikaren se kikare
ha något på sitt sam­vete se samvete
ha något som i en liten ask vara helt säker på att få någotenligt de senaste opinions­mätningarna verkar hon ha valsegern som i en liten ask
hur som haver skämtsamthur som helstjag fick punktering och fick gå sista biten, men hur som haver, nu är jag här!
inte ha något att vinka på se vinka
till den verkan det hava kan se verkan
belagt sedan 800–900-talet (runristad järnring, Forsa, Hälsingland (Åhlén)); kort­formen ha 1529; runform haf- , fornsvenska hava 'hålla; ha; få'; gemensamt germanskt ord; jfr ur­sprung till håv, hävd, åthävor
2 vara försedd med viss ut­rustning, egenskap eller dylikt (permanent el. till­fällig); så­väl om före­mål som om personer
någon/något har något
någon har något
något har något
han har långa ben; hon har ett gott hjärta; han har ett häftigt temperament; hon hade en röd tröja; lägenheten har alla moderna bekvämligheter
ofta äv. med av­seende på abstrakta före­teelser som till­kommer el. förknippas med någon/något
jag har ingen aning; hon hade ingen lust; han har cancer; de har skyldighet att ställa upp; alla har samma mål; han har ingen an­ledning att säga nej; en tangent som har en viktig funktion
spec. äv. bestå av
en bil har flera tusen delar; veckan har sju dagar
ha mage att göra något se mage
belagt sedan 1000-talet runsten, t.ex. Källby, Västergötland
3 vara syssel­satt eller upp­tagen med något, ofta med bi­betydelse av skyldighet
någon har något (att+verb)
hon har en intressant arbets­uppgift; han har jour i natt; hon vill inte ha något att göra med honom
spec. med av­seende på under­visning eller dylikt
vi ska ha lektion om fem minuter; hon har tenta i dag; de har tyska nästa timme
spec. äv. med av­seende på lärare resp. elev
någon har någon (i något) någon har någon (som någon)
åttonde­klassarna har en ny lärare i tyska; hon har honom som pianoelev
äv. hålla, ge
någon har något (tid)
vi har fest på lör­dag; vi har jubileum i år
ha för av­sikt se avsikt
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
4 låta vara placerad på viss plats eller dylikt
någon har något någonstans
jag har dina kläder i garderoben; hon hade en sjal om axlarna; han hade händerna i fickan
ofta bildligt
hon hade tankarna på annat håll
äv. låta vara an­ordnad på visst sätt
någon har något adj/sätt
någon har något adj
någon har något sätt
hon hade håret ut­slaget; han har famnen full med blommor
äv. utan egen med­verkan eller dylikt
någon har något adj/sätt
någon har något adj
någon har något sätt
han har lår­benet brutet på två ställen
ha ögonen med sig se öga
veta var man har någon se veta
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
5 något var­dagligt komma i besittning av något (konkret el. abstrakt)
någon har något
här har du boken!; nu ska vi ha oss lite mat; ha en trevlig kväll!
spec. med av­seende på betalning (konkret el. abstrakt)
någon har något (för något)
vad vill du ha för boken?; han försökte bak­tala henne men det hade han ingen­ting för
ibland med partikelnigen få till­baka
någon har igen något
det kostar en slant men den har man igen sedan
spec. äv. lyckas få tag på
någon har någon/något
någon har någon
någon har något
nu har jag honom!
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
6 ofta med partikel, t.ex.fram, bort få (någon eller något) i belägenheten att visst resultat eller dylikt upp­står
någon har någon att+verb
någon har bort någon/något (från något)
någon har bort någon (från något)
någon har bort något (från något)
någon har fram något/sats
någon har fram något
någon har fram sats
han ville ha henne att erkänna; hon ville ha bort honom från tjänsten; han hade fram ost­brickan i rumsvärme
ofta bildligt, med skenbar rums­betydelse
någon har någon (någonstans)
det var dit hon ville ha honom
spec. för att ut­trycka strävan att genom­driva viss tolkning eller dylikt
någon har något (till något/att+verb/sats)
någon har något (till något)
någon har något (till sats)
någon har något (till att+verb)
hon ville ha det till att han var mutad
ha (det goda) med sig att med­föra (det goda) atthög­skolan hade det goda med sig att ungdomar bo­satte sig på orten
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
7 vara förpliktad att göra något; enl. förordning, på­bud eller dylikt
någon har att+verb
enligt de gällande reglerna har ni att in­komma med svar in­om 10 dagar
äv. i fråga om skyldighet som sam­tidigt inne­bär en rättighet, sär­skilt i stadgar och dylikt
styrelsen har att ut­se en arbets­grupp in­om sig
äv. med av­seende på ålagd upp­gift eller dylikt
det problem som vi här har att ta ställning till är mycket komplicerat
belagt sedan 1320–50 En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga
8 vanligen med adj. eller dylikt vara i viss situation el. i visst till­stånd eller dylikt
någon har (det) adj
ha bråttom; hur har ni det?; vi har det bra; hon har det svårt; han har helt klart för sig att han måste flytta
spec. för att ut­trycka fallenhet eller dylikt
någon har adj för något
hon har lätt för språk
belagt sedan 1527
9 som perfekt- och pluskvamperfekt­bildande hjälp­verb
någon/något har verb (i supinum)
någon har verb (i supinum)
något har verb (i supinum)
han har byggt huset; hon hade aldrig sett honom för­ut; de har lidit länge nog; bilen hade krossats under tåget
belagt sedan 1000-talet runsten, t.ex. Tystberga, Södermanland