SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fis`tel substantiv ~n fistlar fistl·aricke-anatomisk kanal i kroppen med­född el. upp­kommen genom sjukdom el. genom att den opererats in med.fistelgångtarmfistelsedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. fistel; av ty. Vistel med samma betydelse; av lat. fis´tula ’rör; pipa; fistel’; nära besl. med plister