publicerad: 2021  
hull hullet
hull·et
substantiv
● mjuka ytliga delar av kroppen
nypa någon i hullet
○ sär­skilt i ut­tryck för (grad av) fetma
vara fast i hullet; vara lös i hullet; sedan han köpte bil har han lagt på hullet; valparna var friska och hade gott hull
(sluka/svälja något) med hull och hår full­ständigthan svalde deras argumentation med hull och hår; hon har gått in för examens­arbetet med hull och hår
belagt sedan ä. fornsv.; fornsvenska huld; av ovisst urspr.; jfr ur­sprung till finhyllt, rundhyllt