publicerad: 2021
hälft
hälften hälfter
hälft·en
substantiv
●
endera delen av något som är (eller tänks vara) delat i två lika delar
SYN.
halva 1
hälften (av något)
(till) hälften
de fick var sin hälft av apelsinen; en melon skuren i två hälfter
○
i bestämd form sing. ofta om halva antalet el. halva mängden (av viss helhet)
hälften av 10 är 5; hälften av staden är nybyggd; ljuset är nedbrunnet till hälften; han vägde bara hälften så mycket som sin tvillingsyster när han föddes
○
äv. i fråga om abstrakta förhållanden, ofta med mer ungefärlig innebörd
(en) del
hon var till hälften arg och till hälften smickrad; huset låg till hälften gömt inne bland träden; han skrev under till hälften mot sin vilja
hälften vore nog
det skulle räcka med mycket mindrede har haft så mycket problem med mögel i badrummet att hälften vore nog
någons bättre hälft
någons hustru eller mandu är hjärtligt välkommen, och din bättre hälft också!
någons sämre hälft
skämtsamtnågons äkta makehennes sämre hälft var mycket opraktisk och fick inte hjälpa till med tapetseringen
äkta hälft
andra part i äktenskapi förh. till den aktuella parten:
nästa år har hon och hennes äkta hälft varit gifta i 50 år
belagt sedan 1401 (öppet brev utfärdat av riddaren Knut Bosson om panträtt i östgötska Ydre härad (Svenskt Diplomatarium));
fornsvenska hälft; av lågtyska helft(e); bildn. till
halv