SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

högkultur hög­kulturen hög­kulturer

hög|­kult·ur·en

substantiv

hö`gkultur

● samhälls­system på (för sin tid) hög utvecklingsnivå kulturellt, tekniskt och organisatoriskt

forn­tidens hög­kulturer upp­stod vid stora floder

belagt sedan 1891

SO

Alfabetisk lista

  högklackad (hög)
  högklassig adj.
  högkonjunktur subst.
  högkonjunktur (konjunktur)
  högkostnadsskydd subst.
  högkultur subst.
  högkultur (hög)
  högkultur (kultur)
  högkvarter subst.
  högkvarter (kvarter)
  högkyrklig adj.

  Till   alla ordböcker