publicerad: 2021  
invända invände invänt, presens invänder
verb
in`vända
ut­trycka (och ge skäl för) av­vikande stånd­punkt
någon invänder något/sats (mot någon/något/att+verb/sats)
någon invänder något (mot någon)
någon invänder något (mot något)
någon invänder något (mot sats)
någon invänder något (mot att+verb)
någon invänder sats (mot någon)
någon invänder sats (mot något)
någon invänder sats (mot sats)
någon invänder sats (mot att+verb)
han hade inget att in­vända mot förslaget; "Men vi har inte tid", in­vände hon
belagt sedan 1620; till 1in 1 och 2vända
invändainvändning