publicerad: 2021  
jämnhöjd ingen böjning, utrum
jämn|­höjd
substantiv
jäm`nhöjd
samma nivå i fråga om två el. flera enheter
(i) jämnhöjd (med någon/något)
(i) jämnhöjd (med någon)
(i) jämnhöjd (med något)
på femte våningen var man i jämn­höjd med trädkronorna
ibland om samma (tänkta) nivå i sid­led
på bortre lång­sidan gick han upp och lade sig i jämn­höjd med favoriten
belagt sedan 1805