SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

kling klinget

kling·et

substantiv

● ljud från något som klingar

○ äv. som ljud­härmande beskrivning

kling klang ljöd mat­sals­klockan

belagt sedan 1688; till 2klinga

SO

Alfabetisk lista

  klimpa sig verb
  klimpig adj.
  klimpsmet (klimp)
  klina verb
  klinch subst.
  kling subst.
1klinga subst.
2klinga verb
  klinga av verb
  klinga ut verb
  klingeliklang (klang)

  Till   alla ordböcker