SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 knuff knuffen knuffar knuff·en substantiv ● stöt (mot relativt stor träffyta) som flyttar någon/något; vanligen utförd av person med kroppen, armen, (öppna) händer etc. JFR skjuts 1 en lätt knuff; en hård knuff; hon fick en knuff i ryggen i trängseln ○ äv. bildligt segern blev en knuff framåt för laget belagt sedan 1733; till knuffa SO Alfabetisk lista knottsvärm (knott) know-how subst. knubbig adj. knubbsäl subst. knubbsäl (säl) knuff subst. knuffa verb knuffas verb knull subst. knulla verb knussel subst. Till alla ordböcker