publicerad: 2021  
kongruent neutrum kongruent, bestämd form och plural kongruenta
kon·gru·ent
adjektiv
[kåŋgruen´t]
● sär­skilt geometri, matematik, språk­vetenskap fullt överens­stämmande i storlek och form el. liknande väsentliga egenskaper
SE kongruera
kongruent med något några är kongruenta
i kongruenta trianglar är alla vinklar och alla sidor lika; i svenskan är predikativet normalt kongruent med subjektet (i mot­sats till i tyskan)
belagt sedan 1821; se ur­sprung till kongruens