SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

kongruera kongruerade kongruerat

verb

[kåŋgrue´ra]

● helt överens­stämma i storlek och form eller dylikt

kongruent

kongruera (med något)

○ spec. språk­vetenskap

i svenskan (men inte i tyskan) kongruerar predikativet med huvud­ordet

belagt sedan 1827; av lat. congru´ere 'samman­träffa; överens­stämma'

kongruerakongruerande, kongruens

SO

Alfabetisk lista

  kongruensböjning (kongruens)
  kongruensfall subst.
  kongruensfall (kongruens)
  kongruent adj.
  kongruent (kongruera)
  kongruera verb
  konicitet subst.
  konisk adj.
  konjak subst.
  konjaksglas (konjak)
  konjakskrans subst.

  Till   alla ordböcker