publicerad: 2021  
1konkret neutrum konkret, bestämd form och plural konkreta
kon·kret
adjektiv
konkre´t
som direkt kan upp­fattas med sinnena särsk. om före­mål men äv. all­männare
ett konkret före­mål; konkreta gestalter; konkret bevis­material
äv. om på­tagliga processer eller dylikt i sinne­världen
konkreta förändringar; konkreta åt­gärder; gör något konkret!
äv. något ut­vidgat verklig och tydlig
konkreta planer; nu vill vi se konkreta resultat; kan du ge ett konkret exempel?
ofta om yttrande tydligt ut­sagd
konkreta förslag; formulera en enkel, konkret fråga; hon generaliserar i stället för att vara konkret; han insinuerar bara och kommer aldrig med konkreta an­klagelser; konkret betyder det att ... (adverbial)
äv. om ord som betecknar före­mål och dylikt
konkreta substantiv
konkret musik se musik
belagt sedan 1795 (om språkliga uttryck); av lat. concre´tus 'samman­vuxen; stelnad'; jfr ur­sprung till konkrement
2konkret konkretet konkreter
kon·kret·et
substantiv
konkre´t
konkret substantiv
MOTSATS 2abstrakt 1
belagt sedan 1923