publicerad: 2021
konsekutiv
konsekutivt konsekutiva
kon·sek·ut·iv
adjektiv
●
som följer efter (något annat)
○
spec.
språkvetenskap
som uttrycker följd
”så” alternativt ”så att” är en konsekutiv konjunktion respektive subjunktion
belagt sedan 1761;
av lat. consecuti´vus 'som avser följd', till con´sequi 'följa'; jfr ursprung till
konsekvent