publicerad: 2021
koppla
kopplade kopplat
verb
1
ofta med partikel, särskiltfast, ihop, samman
förena med sammanhållande anordning ofta avsedd att kunna överföra dragkrafter
någon kopplar (fast/ihop/samman) några
någon kopplar (fast) några
någon kopplar (ihop) några
någon kopplar (samman) några
någon kopplar (ihop/samman) någon/något med någon/något
någon kopplar (ihop) någon med någon
någon kopplar (ihop) någon med något
någon kopplar (ihop) något med någon
någon kopplar (ihop) något med något
någon kopplar (samman) någon med någon
någon kopplar (samman) någon med något
någon kopplar (samman) något med någon
någon kopplar (samman) något med något
koppla ihop järnvägsvagnarna; koppla samman kättingarna; koppla fast släpkärran; kopplade fönster
○
äv. med avseende på själva förbindelsen el. något som hålls fast i förhållande till något annat
koppla nacksving; koppla armarna bakom ryggen
○
äv. bildligt
JFR
sammankoppla
han kunde inte koppla samman det han såg med vad han tidigare visste; ensamhet kopplad till alkoholism
belagt sedan 1734;
till
koppel
2
vanligen med partikel, särskiltin, på, till
upprätta fungerande förbindelse för person el. abstrakt företeelse, mest via något slags elektriskt el. elektroniskt system
någon kopplar in någon (på något)
JFR
ansluta 1
någon kopplar (in/på/till) något
någon kopplar (in) något
någon kopplar (på) något
någon kopplar (till) något
koppla samtalet; växeln kopplade honom vidare; koppla till/på strömmen
○
äv. med avseende på apparat eller dylikt
sätta i fungerande tillstånd genom anslutning till någon kraftkälla eller dylikt
koppla på hörapparaten
○
äv. bildligt
JFR
inkoppla 2
polisen kopplades in på fallet; han kopplade på sitt charmerande leende
belagt sedan 1886
3
sätta koppel på hund
någon kopplar djur
hundar ska vara kopplade i skogen
○
äv.
fästa (hund) i något med hjälp av koppel
hon kopplade hunden utanför affären
belagt sedan ca 1755