publicerad: 2021
korsning
korsningen korsningar
kors·ning·en
substantiv
1
ställe där vägar (eller andra förbindelseleder) möts
en korsning (mellan några)
en korsning (med något)
en (trafik)farlig korsning; de krockade mitt i korsningen; han stannade för rött ljus i korsningen
planskild korsning
korsning mellan trafikleder i olika plan
belagt sedan 1769
2
det att korsa olika arter
SE
korsa 4
en korsning (av/mellan några)
en korsning (av några)
en korsning (mellan några)
en korsning (med någon/något)
en korsning (med någon)
en korsning (med något)
○
äv. om resultatet
hunden var en korsning av tax och pudel
○
äv. försvagat
mellanting
JFR
blandning 1
verktyget såg ut som en korsning mellan ett skruvstäd och en skiftnyckel
belagt sedan 1833