publicerad: 2021  
kracka krackade krackat
verb
krack`a
● sönder­dela (tjockare olja) genom krackning för att ut­vinna bensin m.m.
kracka något
belagt sedan 1946; av engelska crack med samma betydelse, urspr. 'brista'; ljud­härmande; jfr ur­sprung till crackers, krakmandel
krackakrackande, krackning