publicerad: 2021  
krackelera krackelerade krackelerat
verb
krackele´ra
1 ge (glasyr eller glas) ett nät av fina sprickor i prydande syfte; äv. med av­seende på färg el. fernissa eller dylikt
någon krackelerar något
krackelerat porslin
belagt sedan 1925; av franska craqueler med samma betydelse, till craquer 'knaka'; nära besläktat med kracka
2 spricka
SE 2spricka
något krackelerar
den skyddande ytan har krackelerat
○ äv. bildligt
den äldre Sverige­bilden har krackelerat
belagt sedan 1927
krackelerakrackelerande, krackelering