SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 kungakrona kungakronan kungakronor kunga|kron·an substantiv kung`akrona ● kunglig krona ○ bildligt kunglig makt(utövning) de nordiska rikena var under samma kungakrona under senmedeltiden belagt sedan mitten av 1300-talet (Konung Magnus Erikssons Landslag); fornsvenska konungs krona SO Alfabetisk lista kungaed subst. kungafamiljen (kung) kungaförsäkran subst. kungaförsäkran (försäkran) kungahus subst. kungakrona subst. kungakrona (krona) kungalängd subst. kungapar (par) kungaparet (kung) kungarike subst. Till alla ordböcker