publicerad: 2021  
kutym kutymen kutymer
kut·ym·en
substantiv
kuty´m
● veder­taget mönster för (gott) upp­förande i visst samman­hang
JFR bruk 2, sed, sedvänja, vana
affärskutym
det var kutym att den som hade mest pengar bjöd
belagt sedan 1731; av franska coutume med samma betydelse; av lat. consuetu´do 'vana'; jfr ur­sprung till kostym