SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fri`stad substantiv ~en fristäder fri|­stad·en1skyddad plats för jagad person samh.JFRcohyponymtillflyktsort flyktingarna fick en fristad på svenska ambassadenäv. om plats som ger av­skildhet och av­kopplingrestaurangen marknads­fördes som en fristad för stressade storstads­människoren fristad (för ngn/ngt)sedan 15412stad med speciella privilegier särsk. i feodala sam­hällen mest histor.samh.ngn gång äv. i fråga om nu­tida förhållandenfristaden Christiania i Köpen­hamnsedan 1635