publicerad: 2021  
1lott lotten lotter
lott·en
substantiv
[låt´]
1 bevis på att in­sats i lotteri betalats ofta i form av en numrerad pappers­lapp
SYN. lottsedel
lottnummer; nitlott; penninglott; vinstlott
en lott (på något) (dra) lott om något
köp en lott så kan du vinna en bil!
○ äv. med betoning av den slump­mässiga fördelningen av vinster el. för­delar
de drog lott om vem som skulle få börja; lotten fick av­göra vilket lag som skulle gå vidare
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska luter, loter 'del (vid skifte); an­del; lott'; till ljuta 'få', allt­så 'det som man får (vid skifte, lottning eller dylikt)'
2 något hög­tidligt värde som till­delas någon vid skifte
arvslott; brorslott
(på) någons lott
den del av förmögenheten som kom på hennes lott
○ äv. bildligt, spec. om an­förtrodd del­uppgift
det föll på hennes lott att sköta hus­hållet
○ spec. äv. levnadsöde
vara nöjd med sin lott; att arbeta hårt var böndernas lott
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
3 mindre jordområde för åker­bruk eller dylikt
en mager lott
○ spec. kolonilott
odlingslott
de hade tänkt åka till lotten men så började det regna
belagt sedan 1347 privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)
2lott ingen böjning
substantiv
[låt´]
om lott med en kant över en annanvid sömnads­arbete eller dylikt: klänningen knyts om lott med breda band ○ äv. bildligtupp­dragen i styrelsen löper om lott
belagt sedan 1859; urspr. samma ord som 1lott!!