publicerad: 2021
mandom
mandomen
man·dom·en
substantiv
1
uppnådd könsmognad för ung man
det verkar som om han ständigt måste bevisa sin mandom
○
äv.
mindre brukligt
tapperhet
2
ålderdomligt
(antagen) mänsklig gestalt
i många religioner tar den osynlige guden mandom och får mänsklig gestalt
belagt sedan 1469
Heliga Mechtilds uppenbarelser
Mandom, mod och morska män
finns i gamla Sverige än. Richard Dybeck, inledningsraderna till Folkmarsch från Orsa (1848); fjärde ordet citeras numera vanligen i formen "morske"
finns i gamla Sverige än. Richard Dybeck, inledningsraderna till Folkmarsch från Orsa (1848); fjärde ordet citeras numera vanligen i formen "morske"