publicerad: 2021  
markör markören markörer
mark·ör·er
substantiv
markö´r
person som an­ger resultat särsk. vid skjutning el. spel
markörgrop; markörspade; biljardmarkör
markör (för något)
äv. om person i viss roll sär­skilt militär­väsen
äv. tecken för något t.ex. i språkvetenskapliga samman­hang
bisatsmarkör; perspektivmarkör
sociala markörer i språket
spec. data­teknik
ställ markören i ordet som du vill byta ut och dubbel­klicka
spec. i medicinska och biologiska samman­hang
biologisk markör
belagt sedan 1771; av franska marqueur med samma betydelse; till markera 1