publicerad: 2021  
upplåtelse upp­låtelsen upp­låtelser
upp|­låt·els·en
substantiv
upp`låtelse
● det att upp­låta något utan att upp­höra att äga (den fasta) egendomen i fråga
SE upplåta 1 JFR överlåtelse
upplåtelsevillkor; markupplåtelse
upplåtelse (av något)
belagt sedan 1492 (Stockholms Stads Jordebok 1474–1498); fornsvenska uplatilse