publicerad: 2021  
1minut minuten minuter
min·ut·en
substantiv
minu´t
1 en sextion­dels timme
minutvisare
(i/under) en minut
(i) en minut
(under) en minut
han talade i 25 minuter; klockan var fem minuter i sex
○ äv. vagare om kort tidsintervall ögonblick
inte en minut till!
○ äv. i ut­tryck med relativt betydelse­fattiga förstärknings­ord
du måste komma om fem röda minuter!; årets sista skälvande minut
en tyst minut en minuts (kollektiv) tystnad för att hedra en eller flera nyss av­lidna personerföre­ställningen in­leddes med en tyst minut för att hedra den legendariske regissören
i sista minuten nätt och jämnt i tidhon gör all­tid sina läxor i sista minuten
komma på minuten komma punktligttåget kom på minuten
var femte (tionde, tjugonde etc.) minut med fem (tio, tjugo etc.) minuters intervalldet av­går en turistbåt var tjugonde minut från kajen
belagt sedan 1582; av medeltidslat. minu´ta med samma betydelse; urspr. till lat. minu´tus 'liten'; jfr ur­sprung till meny, minuend, 1minus!!
2 en sextion­dels grad
SYN. bågminut
○ äv. om mot­svarande sträcka längs jord­ytan
av­ståndet längs stor­cirkeln är 37 minuter
belagt sedan 1584
2minut ingen böjning
min·ut
substantiv
minu´t
● litet parti (varor) vanligen för försäljning direkt till kunden
JFR parti 2
minuthandel; minutpris
i parti och minut se parti
belagt sedan 1636; till lat. minu´tus 'minskad'; jfr ur­sprung till 1minut!!