publicerad: 2021  
mura murade murat
verb
mu`ra
● foga samman (stenar) till bestående konstruktion t.ex. mur; vanligen med hjälp av binde­medel
murare
någon murar (fast/in/för) något
någon murar (fast) något
någon murar (för) något
någon murar (in) något
uthuslängorna var murade av väldiga block
○ ofta an­givande att något blir täckt av mur med partikel, sär­skiltfast, för, in
mura för fönstret; mura fast en balk; ett skrin som murats in bak­om skåpet
○ äv. bildligt göra stark och bestående
en dogm som murade fast den kristna världens enhet
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska mura; till mur
muramurande, murning
mura igen