SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 oenolog oenologen oenologer eller enolog enologen enologer oeno·log·en, eno·log·en substantiv [önolå´g] el. [enolå´g] ● vinkännare belagt sedan 1986; jfr franska œnologiste, ænologue och da. ønolog; se ursprung till oenologi SO Alfabetisk lista oemotsäglig adj. oemottaglig adj. oengagerad adj. oenig adj. oenighet (oenig) oenolog subst. oenologi subst. oense adj. oerfaren adj. oerhörd adj. oersättlig adj. Till alla ordböcker