publicerad: 2021  
opponent opponenten opponenter
op·pon·ent·en
substantiv
opponen´t
1 person som ut­trycker av­vikande åsikt i en fråga
JFR kritiker 1, motståndare
en opponent (mot någon/något)
en opponent (mot någon)
en opponent (mot något)
oppositions­ledaren var stats­ministerns främste opponent i debatten
○ äv. all­männare motståndare
hon kunde knappast fått en tuffare opponent i kvarts­finalen
belagt sedan 1647; till opponera
2 person som har i upp­drag att granska och offentligt diskutera doktors­avhandling vid disputation
JFR respondent
fakultetsopponent
opponent (på något)
opponenten kritiserade avhandlings­författaren för bristande nog­grannhet
belagt sedan 1647