SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 orsten orstenen or|sten·en substantiv o`rsten ● en kalksten som är uppblandad med vissa organiska lämningar JFR ortsten belagt sedan 1752; av omdiskuterat urspr. SO Alfabetisk lista orsakssamband (orsak) orsakssammanhang subst. orsakssammanhang (sammanhang) orselj subst. orseljlav (orselj) orsten subst. 1ort subst. 2ort subst. ortbrytning (ort) ortdrivare subst. ortdrivare (ort) Till alla ordböcker
