publicerad: 2021  
ovetandes
o|­vet·and·es
adverb
o`vetandes
● något ålderdomligt vanligen med placering efter huvud­ordet ovetande
(någon) ovetandes
mötet arrangerades henne ovetandes; hon hade sökt in till ut­bildningen föräldrarna ovetandes
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Södermanna-Lagen); fornsvenska ovitandis