SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
förrätt´ning substantiv ~en ~ar för·rätt·ning·engöro­mål som enligt bestämmelserna in­går i arbets­uppgifterna för viss tjänst särsk. om upp­gift in­om ramen för offentlig tjänst admin.samh.tid.JFRcohyponym1syssla 1cohyponymverksamhet 2cohyponymvärv förrättningsmanvigselförrättningvara ute på förrättningtjänste­resor och an­dra förrättningaräv.funktion kroppens förrättningarförrättning (av ngt)sedan 1688