publicerad: 2021  
predestinera predestinerade predestinerat
verb
predestine´ra
● ofta perfekt particip förutbestämma till viss ut­veckling, visst öde eller dylikt
predestination
predestinera någon/något (för/till något)
predestinera någon (för något)
predestinera någon (till något)
predestinera något (för något)
predestinera något (till något)
släkttraditionen predestinerade honom för den militära banan; pjäsen var predestinerad att bli en succé
○ spec. i religiösa samman­hang
människan är inte predestinerad till ondska
belagt sedan 1782; av lat. prædestina´re med samma betydelse; till pre-, och destinera
predestinerapredestinerande, predestinering