publicerad: 2021  
projektil projektilen projektiler
pro·jekt·il·en
substantiv
[-∫ekti´l] äv. [-jekti´l]
● an­ordning som skjuts i väg med eld­vapen vanligen om kula el. granat
JFR 2patron
artilleriprojektil; stridsprojektil
träffas av en projektil; en projektil med stor sprängverkan
○ äv. mer el. mindre bildligt för att ut­trycka fart och kraft
en slang­bella som kan an­vändas med olika projektiler, t.ex. stenar; pucken kom farande som en projektil; hans kropp slungades som en projektil mot ett av bussens fönster; stövaren flög iväg som en projektil efter haren
belagt sedan 1823; av franska projectile med samma betydelse; till lat. projic´ere 'kasta fram'; jfr ur­sprung till projekt