SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 rancune rancunen rancuner substantiv [raŋkyn´] ● gammal fiendskap rancuner (mot någon) rancuner (mellan några) ännu i memoarerna framskymtar hans personliga rancuner belagt sedan 1837; av franska rancune med samma betydelse; till lat. ran´cor 'stank; groll' SO Alfabetisk lista ramsvart adj. ramverk subst. rana subst. ranch subst. ranchägare (ranch) rancune subst. rand subst. randa verb randanmärkning subst. randanteckning subst. randas verb Till alla ordböcker