publicerad: 2021
rast
rasten raster
rast·en
substantiv
●
(kortare) uppehåll under arbetspass i skolan, arbetslivet m.m.
JFR
paus
(på/under) rasten
(på) rasten
(under) rasten
ta rast; tio minuters rast; klockan ringde och rasten var slut
○
spec. under resa
rastplats; rastställe
utan rast och/eller ro
utan (möjlighet till) vilatio intensiva dagar utan rast eller ro
belagt sedan 1644;
jfr fornsvenska rast 'vägmått, ca en halv mil'; i bet. 'vila' av tyska Rast med samma betydelse
Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast. Karin Boye, I rörelse (i Härdarna, 1927)
där elden tänds och brödet bryts i hast. Karin Boye, I rörelse (i Härdarna, 1927)