publicerad: 2021  
robust neutrum robust, bestämd form och plural robusta
adjektiv
robus´t
● som tål på­frestningar väl på grund av sin grova och föga förfinade konstruktion
JFR kraftig 1, stadig
en robust köks­soffa; bilen har en robust växel­låda
○ sär­skilt om person, äv. själsligt
han har en robust personlighet och orättvis kritik biter inte på honom
○ äv. om handling eller dylikt, med ton­vikt på den låga graden av förfining
en robust jargong
○ äv. driftsäker
ett robust el­försörjnings­system
belagt sedan 1681 (om människa), 1922 (om föremål); av lat. robus´tus med samma betydelse, till ro´bur 'hårt trä; styrka'