publicerad: 2021  
röv röven rövar
röv·en
substantiv
starkt var­dagligt parti på kroppen kring tarmarnas mynning
JFR 3ända
rövhål
torka sig i röven
äv. i svordoms­liknande ut­tryck
ta dig i röven!
ofta bildligt, sär­skilt i ut­tryck för stark kritik
boken är en spark i röven på etablissemanget
belagt sedan 1476 (Stockholms Stads Tänkeböcker); fornsvenska röf, till riuva 'bryta sönder'; jfr isl. rauf 'hål'; besläktat med röva