publicerad: 2021  
självklar själv­klart själv­klara
själv|­klar
adjektiv
själ`vklar
● som omedelbart in­ses
JFR given 1, naturlig 2, obestridd, självfallen
självklar (för någon) (att+verb)
själv­klara sanningar; familjen hade all­tid tagit det som en själv­klar sak att hon skulle läsa vidare
○ äv. (om persons beteende m.m.) som upp­kommer på naturligt sätt
hans lik­som själv­klara auktoritet; hon rörde sig med själv­klar värdighet
○ ibland äv. om person
han steg snabbt i graderna in­om före­taget och var en själv­klar efter­trädare till vd:n när denne gick i pension
belagt sedan 1795